Att lösa en fastighetstvist i Sverige kräver kunskap om fastighetsrätt, bevisning och avtalstolkning, och man bör därför ha kännedom om risker och strategier.

En fastighetstvist uppstår ofta när förväntningar kring en fastighet krockar med vad som faktiskt har avtalats eller levererats. Tvist kan gälla fel i fastigheten, dolda brister, felaktiga areauppgifter, servitut eller gränsdragningar. I mer komplicerade fall kopplas även plan- och bygglagstiftning, miljörätt eller bostadsrätt in, vilket gör juridiken omfattande och teknisk.

Vid konflikter anlitas ofta fastighetsjurister och advokater som analyserar köpehandlingar, besiktningsprotokoll, korrespondens och myndighetsbeslut. Det kan omfatta kravbrev, förhandling, medling och i sista hand domstol. I Sverige har domstolar utvecklat en omfattande praxis som styr hur ansvar för fel i fastighet, prisavdrag, hävning och skadestånd bedöms.

Fastighetstvist är vanlig mellan grannar och i boendeförhållanden

Fastighetstvist i grannrelationer rör ofta samfälligheter, gemensamma infarter, störningar eller träd som växer över tomtgränser. Tvister kan snabbt bli känsloladdade eftersom de påverkar vardag, trivsel och långvariga relationer. Samfällighetsföreningar, bostadsrättsföreningar och hyresvärdar spelar ofta en central roll. För att lösa en fastighetstvist krävs därför inte bara juridiskt kunnande utan också förståelse för hur fastigheter fungerar praktiskt.

Fastighetstvist i hyres- och bostadssituationer kan bland annat handla om brister i lägenheten, oklarheter kring underhållsansvar eller oenighet om uppsägning och förlängning av hyresavtal. För lokaler blir hyresnivåer, ombyggnationer och anpassningar återkommande konfliktpunkter. Hyresnämnden och mark- och miljödomstolar ger ramarna, men tvister avgörs i hög grad genom skriftlig bevisning, tekniska utlåtanden och förhandlingar där parterna förväntas vara väl förberedda.